Civilization Revolution - hur Civilization ska se ut

Sedan Therese stack och köpte Civilization Revolution i onsdags har mitt Playstation 3 fått gå varm. Spelar inte Tessy, så spelar jag. När den ena är klar med sin match är den andre så sugen att den kastar sig över kontrollen och sparkar igång en egen omgång. Sommarlov är underbart!

"Tro man kan spela Civilization på en konsoll med en handkontroll" är vad de flesta kompisar säger när man försöker övertala dem om hur bra Civilization Revolution är. Men saken är att det faktiskt fungerar hur bra som helst. Vid första anblicken kan spelet verka allt för omgjort och förenklat, men efter bara några minuter framför TV:n sugs man in och inser vilket välgjort spel Sid Meier lyckats få fram.

Civilization IV på datorn är roligt, absolut. Men efter att ha spelat Civilization Revolution blir man snabbt bortskämd med alla nya fina funktioner och den mer lättsmälta spelstilen. Civilization Revolution är verkligen en revolution av Civilization. Så som Civilization ska se ut!


Bild: Så här kan det se ut när det första man gör när man vaknar är greppar Playstation-kontrollen och sätter igång en Civilization Revolution-match. Aah, vad skönt det är att vara ledig och göra precis vad man vill.


Är man inte särskilt intresserad av Civilization kan man nog sluta läsa här. Härefter kommer en liten recension av Civilization Revolution med fokus på jämförelse med Civilization IV på datorn. Håll till godo!

Det finns mycket som skiljer Civilization Revolution från Civilization IV på datorn, men självklart mer som är de båda lika. Här går jag igenom några av de saker som slagit mig som extra häftigt när jag spelat Civilization Revolution.

Civilisationerna är ju faktiskt intressanta
För att börja med de olika civilisationerna så är de mycket mer unika i Civ Rev (pallar inte skriva "Civilization Revolution" om och om igen så förkortar det...). Varje civilisation har en unik förmåga för varje tidsålder, alltså tillslut 4 stycken när man kommer upp i modern age. Utöver detta har de en unik startbonus och en eller flera unika stridsenheter. Detta gör att varje civilisation känns mer personlig och skapar mer variation. I Civ IV tittade man mest på vilka två förmågor civilisationen hade (industrial, financial, spiritual etc.) och brydde sig egentligen inte om vilken som hade vilka. Här är det Bismarck som har typiska stridsförmågor, Saladin som har flera olika bonusar för guldinkomst och Elizabeth som är drottning över haven.



Att vinna i Civilization Revolution är kul!
I Civ Rev finns det fyra olika sätt att vinna på. Domination där man måste ta över de fyra motspelarnas huvudstäder, något som är ofantligt mycket mer möjligt att uppnå än i Civ IV där man måste ta över varenda stad i hela spelet. Space Race liknar det i Civ IV och där ska man forska fram rymdfärdsteknologin, bygga ihop delar för ett rymdskepp, skicka iväg det ut i rymden och vinner tillslut när skeppet når fram till Alpha Centauri. Culture vinner man på genom att samla ihop totalt 20 stycken wonders, Great persons eller städer övertagna med kultur, och sedan bygga United Nations-byggnaden. Detta är ett spännande vinstsätt då kultur är mer dynamiskt än i Civ IV och Great persons både värdefullare och även möjliga att sno från fienden med hjälp av spioner. Tillslut finns ett helt nytt sätt att vinna på, Economic som äntligen gör pengar till något riktigt värdefullt. För att vinna economic ska man samla ihop 20 000 guld och sedan bygga World Bank.



I Civ IV på datorn tyckte jag personligen att de olika vinstsätten var kassa. Conquest (motsvarande Domination i Civ Rev) var sjukt svårt och krävde en idiots tålamod med tanke på hur tråkiga strider är där. Domination (kontrollera  majoriteten av landytan samt befolkningen) var ingen större skillnad från Conquest då även den krävde att man tog kål på större delen av motståndarnas städer. Diplomatic kändes mest som tur eftersom den ofta berodde på vad datorn röstade på. I en match med enbart spelare finns det ju ingen anledning att rösta på den personen man tror kommer vinna. Space Race tog oftast så lång tid att det kändes som att man lika bra kunde låta tiden gå ut. Culture var den enda möjligheten att vinna tidigt samt en av de lättaste sätten enligt mig, men samtidigt lätt att förlora då förlust av en av ens kulturstäder körde kulturen ner till noll igen i den staden. Detta är dock bara mina tankar och jag känner på mig att folk som älskar Civilization IV kommer ha ett och annat att säga till om här...

I Civ Rev är alla vinstmål lika möjliga. Alla är även väldigt roliga att eftersträva! Under spelets gång poppar det med jämna mellanrum upp en översiktskarta över hur de olika civilisationerna ligger till vinstmässigt och denna är  lättöverskådlig och praktiskt.

Strider som är roliga, är det möjligt i Civilization?
Strider i Civ Rev är mycket roligare än i tidigare spel. Antalet stridsenheter är minskade och istället betyder varje enhet mer samt kan man även slå samman tre av varje enhetstyper till en armé. Alla enheter har nu både ett anfallsvärde och ett försvarsvärde, till skillnad mot det gamla "strength" som var båda. Därmed blir katapulter väldigt bra att anfalla med, men dukar snabbt under om den inte är skyddad av en enhet med bättre försvar. Striderna är snabbare, smidigare och även mycket trevliga att titta på. Dessutom är krig i sig inte ett så stort projekt som i datorversionen. Började man ett krig där tog det sällan slut innan halva spelet förflutit. I Civ Rev börjar och slutar krig oftare och datorn håller inget överdrivet hat mot en efter ett krig. Det sistnämnda kan verka mer orealistiskt, men är absolut till det bättre då det håller alla matcher mer vid liv. Sammanfattningsvis är krig i mitt tycke rejält mycket bättre i Civilization Revolution. När till och med Tessy, som avskydde krig i datorversionen, tycker det är kul att vinna via Domination har de verkligen lyckats.



Every story has a beginning
Början på Civilization IV är alltid roligast tycker jag. Och i Civ Rev är det ännu roligare. Att utforska ger en hel del belöningar i form av att man får namnge olika vattendrag, öknar och berg och samtidigt då få lite guld för detta. Kan verka som en fjantig detalj men det gör det så mycket mer motiverat att ge sig ut och upptäcka. Dessutom är kartan täckt av vänliga byar och barbar-städer. Barbarer är i Civ Rev riktigt roliga att ha med. De ger sig väldigt sällan ut på egna korståg utan sitter mest i sina småstäder och väntar på att bli utplånade. När man tar kål på dem får man en belöning samt ett tips om var nästa barbar-stad ligger eller var byar eller hemliga tempel finns. Varje bana innehåller 4-5 hemliga tempel som alltid ligger avsides på öar eller mitt i havet (Atlantis) och den som hittar dessa blir rikligt belönad.



De fjantiga figurerna är ju faktiskt ganska trevliga
Spelet vävs samman av en ständig dialog med olika "advisors" som informerar dig om forskning, ekonomi, strider och hur nära du är att gå ut med en seger i slutändan. Dessutom får man ständiga besök av de andra civilisationernas ledare som erbjuder handel, hotar en och informerar en om vad de tycker om andra ledare. Till en början är dessa väldigt charmiga och bidrar till att få en att sugas in i spelet. Jag fruktade dock att de skulle bli olidliga i det långa loppet, men kan med facit i hand säga att de faktiskt är helt okej och inte stör alls. Dessutom är alla karaktärer, både advisors och de andra civilisationernas ledare, underbart gjorda. De är både snyggt animerade och fantastiskt roliga i sina rörelser och gester. Ledarna bidrar även de med att få det att verkligen kännas att man slåss mot till exempel Alexander den store, Chaterine av Ryssland eller Lincoln. Häftigt!





Städer, improvements och resurser är rejält förändrat
Städer och resurser är rejält omarbetat. Städer kan nu bara växa och man behöver inte bry sig om hälsa - något jag verkligen inte saknar. Istället tar det dock mycket längre tid för en stad att växa och belöningen för det är också större. Det finns nu inga kostnader för att ha städer alls. Istället kostar Settlers nu 2 från stadens population och därmed begränsas allt för tidig expansion på det sättet. Resurser är mycket svårare att få tag på, de är både färre men kräver också alla en unik forskning för att kunna användas. Det kan tyckas konstigt, men "improvements" är i Civ Rev helt borttaget. Lite synd för de som tycker om att gå runt med workers och bygga blomstrande imperier, men ett smart drag då det hade blivit allt för pilligt med handkontrollen. Som jag sa kräver nu istället alla resurser en unik teknologi, och så snabbt denna är framforskad får en stad bonusen från rutor innehållandes den resursen.



Vad ska man bygga? Soldater, byggnader eller Wonders?
En stor skillnad är också hur mycket svårare det är att bygga byggnader och Wonders. Eftersom den långsammare stadsväxten gör att färre rutor kan användas fås därmed mindre produktion. Byggnader blir på så vis en investering som man får tänka igenom flera gånger innan man bygger. Detta gäller ännu mer för Wonders som tar längre tid. Wonders är nu mer balanserat och ger alla mer specifika fördelar. Dessutom blir det inte så att en och samma person bygger alla Wonder då de nu tar så lång tid att bygga att man helt enkelt inte kan bygga dem alla. En annan smart sak är att Wonders bara ger sin bonus tills någon spelare har uppfunnit en viss teknologi. Till exempel ger Colossus dubbel trade i alla städer tills Invention har uppfunnits. På så vis kan Wonders vara ganska kraftfulla, men ändå inte förändra hela spelet när någon får dem.

Forskning - smidigt och lätt
Forskningen skiljer sig inte i stort från datorversionen. När det är dags att forksa poppar Forskar-advisorn glatt upp och förklarar vad varje teknologi gör samt hur vi verkligen inte kan leva utan den. Sättet på hur man ser vad varje teknologi ger är sjukt smidigt och styrs lätt med handkontrollen. Precis som i datorversionen kan man gå in i teknologiträdet och där se vad man behöver för att uppnå precis den teknologin man vill åt. Auto-forskning som fanns i datorversionen finns nu inte - vilket jag absolut föredrar. Det är lätt att själv gå in och se i teknologiträdet vad man bör forska och att autoforska (genom att välja en teknologi långt fram) tog verkligen charmen av forskningen i Civ IV. Forskning är mer lönande i Civ Rev då varje gång man är först med att forska fram en teknologi får man en bonus. Är man först att forska fram Gunpowder som möjliggör riflemen får man en gratis riflemen och är man först med Engineering får man +1 produktion i alla ens städer. Kan tyckas vara lite krydd i min mening, men det är en trevlig morot att forska på.





Kultur och Great persons
Kultur ansamlas nu inte längre i städer som tidigare. Varje stad ger fortfarande kultur efter att man byggt diverse byggnader, men detta har nu två funktioner. För det första ger kulturen från en stad att gränserna utvidgas, precis som i datorversionen, och kan ta över intilliggande mindre kulturella städer. Men dessutom samlas all kultur från alla städer i en pott som när den når ett visst värde ger en Great person och sen går ner till noll igen. Detta värde man måste uppnå ökar för varje Great person. På så vis kan man säga att kultur är som en sammanslagning av både kultur och Great people points från Civ IV.

Great persons är verkligen great!
Great persons fungerar som i Civ IV. Man kan välja mellan att låta dem stanna i staden och ge en permanent bonus, eller "offra" dem och få en engångsbonus. Till skillnad mot datorversionen är offringsfunktionen mycket kraftfullare. En forsknings-great person forskar helt färdigt teknologin du forskar på och en konstruktions-great person bygger helt färdigt byggnaden du bygger på, även Wonder. Därmed spelar Great persons en stor roll. Detta är förstärkt i spelet då de som är permanenta i en stad kan stjälas med spioner eller krävas av andra spelare för fred. Har man inget för sig för stunden (vilket man i och för sig alltid har i Civ) är det hur kul som helst att ge sig ut på jakt efter Great persons med sina spioner.

Spioner - spännande, kraftfulla och roliga
Spioner var också ett misslyckat kapitel i Civ IV. Jobbiga att använda och oftast utan någon vidare belöning när man väl lyckades. I Civ Rev är de tvärtom väldigt kraftfulla och ett av spelets roligare element i mitt tycke. Tar man sig in i en stad kan man välja mellan att stjäla guld, sabotera den pågående produktionen, stjäla en Great person, sabotera försvaret m.m. Enda sättet att skydda sig mot en spion är att själv ha en spion stationerad i staden. I min senaste match lyckades mina spioner: Stjäla tre Great persons, sno massor av guld precis rundan innan en av datorerna skulle uppnå de 20 000 som krävs för att kunna vinna spelet, samt sabotera försvaret i diverse städer innan jag attackerade. Väldigt användbara med andra ord.

Några sista ord
Det känns som att listan av saker som skiljer Civ Rev och Civ IV kan göras oändlig. Men vad som ändå är viktigast är vad de har gemensamt. Civ Rev är en nerskalad version där vissa element är bortplockade eller förenklade men i grund och botten ligger samma underbara Civilization-grund. Har man spelat tidigare Civilization-spel känner man igen sig från första början och kommer inte ha några problem alls att anpassa sig till det nya i Civ Rev. Inbitna hardcore-spelare kan sakna några av funktioner som skalats av men även de kommer uppskatta allt som förbättrats i Civ Rev. Striderna är roligare, städer är trevligare att hålla på med, alla civilisationer känns mer levande, kartorna är mindre och mer intensiva och allt känns nytt och fräscht samtidigt som det i grund och botten är samma spel. Samma spel, fast denna gången så som det borde gjorts från början.

Som jag sa i början - Civilization Revolution är verkligen en revolution inom Civilization-genren.

Välkommen åter Playstation 3

De sista dagarna har min Playstation 3 fått sig ett rejält uppsving i tid spenderad med den. En kombination av att skolan tagit för mycket ork och tid samt att den stått inne hos Tessy har gjort att den använts på tok för lite. Men nu väntar en ljus tid för den, med bland annat:

- Grand Theft Auto IV och Assassin's Creed ska äntligen spelas färdigt.


- Jag och Tessy har bara några få banor kvar i Little Big Planet som gäckat oss. Får ta och klara dessa samt testa på några av de över en miljon (om jag hörde rätt) nerladdningsbara banor som finns.


- Det underbara lilla spelet Super Stardust HD köptes i förrgår och har redan gett mig många roliga timmar samt rejält ont i tummen (faktiskt så ont att jag inte "får" spela det idag p.g.a. återhämtning). Spelet köper man på internetbutiken i Playstation 3:an och kostar bara 70:-. För detta får man ett full-HD-spel (1080p) med snabb action, snygg grafik och underbar spelglädje.


- Tessy har upptäckt Civilization Revolution genom att ladda hem och testa demon och är nu stormförtjust i det. Därav ska vi strax iväg och införskaffa fullversionen hos Lunds lokala spelförsäljare. Jag körde själv en runda i demot idag och är grymt imponerad. En klar förbättring över de äldre Civilization-spelen tycker vi båda och mycket mer lättillgängligt och snyggt.


- När Annika var här för några dagar sedan plockade vi fram Guitar Hero World Tour och rockade loss tills vi hade ont i både armar och händer. Detta fick mig att åter bli sugen på att köpa Rock Band 2 som verkar ha bättre funktioner vad det gäller att spela tillsammans som ett band än Guitar Hero-ditton. (Så ont i tumme, hand och arm hittills då alltså...)


- Trophy-systemet  är också en rolig grej. Alla spel till Playstation 3 har visst antal troféer som man vinner genom att utföra olika saker i spelen. Dessa saker behöver inte alltid vara "typiska" mål som att klara banor eller samla ett visst antal poäng utan kan vara knäppa saker som att försöka överleva utan att skjuta under en viss tid, vinna ett visst antal matcher över internet eller samarbeta med okända människor i Little Big Planet. Eller varför inte försöka samla Singstar-troféerna? Lättare sagt än gjort. I vilket fall som så följer man sina framsteg i en snygg meny som visar hur många procent man tagit i varje spel och klarar man alla troféer i ett spel låser man upp en platinum-trofée. Om detta ger något speciellt eller inte har jag ingen aning om - men kul är det i vilket fall som.

Så trots att regnet piskar på mot fönstret finns det alltså massor att göra. Det kommer att bli en bra sommar det här - det känner jag på mig. ;)

Quake Live - simpelt och underbart

För alla er som älskade Quake, eller er som tyckte Quake var "rätt så kul" och till och med för er som aldrig provat det men som är sugen på klassisk shoot'em up så finns nu Quake III i ett nytt och fräsch format. Spelet är en exakt kopia av Quake III (man skulle kunna säga att det "är" Quake III) men det spelas direkt i din internetläsare. Man går in på sidan, registrerar ett gratis konto, laddar ner en liten klient som installerar några filer och sen är det bara att skjuta loss!

Spelet fungerar otroligt bra och enbart några få gånger märkte jag av att spelet hackade till.  Att hitta matcher är rena barnleken och man har full koll på den grymt snygga hemsidan. När man startar spelet för första gången spelar man en övningsmatch mot en dator som kollar hur bra man är. Sedan letar den upp matcher med andra personer som är lika bra som du så att du alltid kommer spela jämna matcher. Lika enkelt som det är genialiskt! Förutom det fantastiska spel som Quake III redan är så får man samtidigt online registrering av poäng, utmärkelser, kompislista och statistik på allt möjligt. Allt snyggt integrerat på hemsidan.

Så ni som fortfarande är osäkra - ge det ett försök. Och för er alla er andra som älskar Quake III - vad väntar ni på?

http://www.quakelive.com

Tack till Richard för detta underbara tips!


StarCraft II - första riktiga replayen!

Nyligen släppte Blizzard en replay (videoinspelning av en match) från deras kommande flaggskepp StarCraft II. I videon får man se en riktigt match mellan en Zerg-spelare och en Terran-spelare från början till slut. Hela matchen är kommenterad av två Blizzard-anställda och ska troligen simulera lite hur en professionell match kan se ut i StarCraft II när det väl släpps. I vilket fall som så är det mycket godis man får se och det verkar som att StarCraft II kommer leva upp till de mer än skyhöga förväntningarna spelvärlden har på det.

Enjoy!

http://www.gametrailers.com/player/48118.html

(Replayen är i HD och tar därför lite tid att buffra. Kör den i vanlig SD-upplösning om det tar för lång tid, men jag rekommenderar ändå HD för en mycket bättre upplevelse.)


Spelvärlden revolutioneras med OnLive

Nyligen presenterades nästa generations spelsystem, "OnLive". OnLive är ett helt unikt system där man istället för att köpa en konsoll (eller flera?) eller en dator så prenumerar man på en tjänst som låter en använda superdatorer från andra sidan jordklotet som via internet strömmar allt ens spelande i realtid. Med andra ord är allt du själv har en liten låda som tar emot bild och ljud och skickar information om vad du gör med din handkontroll. Själva spelen och allt annat körs av datorer någon helt annanstans som strömmar bild och ljud till dig via internet. På så vis kommer man aldrig behöva uppgradera sin dator eller köpa nya konsoller. Man behöver inte heller bekymra sig om att installera spel eller uppgradera dem och liknande. Allt tas om hand av företaget.

Beroende på vilken internethastighet du har får man olika kvalitéer av film och spel. Dock säger företaget att det räcker med 1,5 MBit för 720p och 5 MBit för 1080p. Spelen köper man på deras server för ett hittills okänt pris. När man klickat på köp tar det så lång tid att starta spelet som det tar en att trycka på "play"-knappen. Allt man gör händer direkt och man behöver aldrig ladda ner något då allt körs på deras serverdatorer långt borta. Man ska även kunna "hyra" spel och filmer. Som sagt så betalar man för en prenumeration dock, men detta tycker jag verkar som en rimlig sak att göra med tanke på alla pengar man sparar på att uppgradera sin dator/spelkonsoll med jämna mellanrum.


Bild: Principen för hur Onlive är uppbyggt och ska fungera.

Förutom spel och film promotar företaget starkt utvecklingen av community-verktyg som personliga visningsbilder, avatarer och liknande. Dessutom kan du alltid se vad dina vänner håller på med just nu med ett, vad det verkar som i alla fall, snyggt och överskådligt system. Om det händer något coolt när man spelar kan man aktivera en "spela in"-funktion som sparar det du gjorde de senaste 15 sekunderna till en videofil som du sedan kan lägga upp och visa kompisar och resterande spelare världen över.

Allt det här låter nästan för bra för att vara sant. Och hur bra det egentligen blir får vi se under vintern 2009. Men en sak är säker - om det här fungerar kommer det att skriva om hela spelhistorien.


Bild: Så här ser själva skönheten ut. Den lilla dosan är stor som en kortask och är allt som behövs tillsammans med prenumerationen för att få tillgång till OnLive-världen. Kontrollen som följer med ser snygg ut men är inget måste då boxen stöder i princip vilken USB-kontroll som helst (troligtvis även mus och tangentbord).

Mer fakta finns på t.ex: http://www.gamespot.com/features/6206623/index.html

Guitar Hero trotsar snöoväder

Lyckligtvis var eftermiddagens föreläsning ett bottennapp så jag var inte sen på att sticka därifrån så snabbt jag fick chansen. Dagen hade kommit för att hämta upp mitt exemplar av Guitar Hero World Tour!

Trots att jag skrev det redan så sent som igår i bloggen så blir jag återigen förvånad över hur stort paketet är. Ganska tungt, men framför allt otympligt stort. Jag hälsade hem direkt till tanken att försöka balansera den på cykeln. Dessutom hade jag nu inte heller Therese att hjälpa mig bära då hon måste sett något jag missat i eftermiddagens föreläsning och bestämt sig för att stanna. Inte nog med att jag knappt kunde transportera lådan hemåt då jag också hade cykeln, utan världens snöstorm hälsade dessutom på när jag knappt hunnit 100 meter från affären.

Där gick jag. Ledandes cykeln med en överdimensionerad kartong balanserandes på sadeln mitt i snökaoset som gjorde att jag inte såg mer än några meter framför mig. Hur jag än gick hade jag snö i ansiktet.

Väl hemma var jag genomblöt och täckt av snö. Men jag hade ett Guitar Hero (i och för sig även det täckt av snö...) och nu var det bara att koppla in och sätta igång.

To be continued...



Bild: Blöt, kall och täckt av snö men oh så lycklig.

Snart ska det rockas!

Imorgon smäller det! Äntligen släpps då Guitar Hero World Tour (se tidigare inlägg om ni inte vet vad det är för något). Även om det är imorgon så tog jag vägen inom de två spelbutikerna i Lund på hem vägen och gissa om jag blev förvånad när det knappt gick att se in i butikerna av alla Guitar Hero-kartonger som mer eller mindre täckte upp hela butikernas insida. Självklart kunde jag inte låta bli att gå in och fråga om man redan fick köpa ett exemplar idag men den gubben gick inte. Så det blir imorgon istället.

Om inte eftermiddagsföreläsningen imorgon är riktigt bra så kommer jag inte tveka det minsta att sticka därifrån, hämta upp mitt Guitar Hero-paket och cykla hem och börja spela. Eller ja...cykla vete tusan nu när jag sett paketet. Det är ju vrålstort och jag har hört rykten att det vägen in på 10-15 kilo. Jaja, om jag så ska krypa hem med imorgon så ska jag ha det. Så det så!


Bild: Gamestop där jag ska köpa mitt exemplar. Inuti butiken finns i princip ingen plats alls att gå på då hela golvytan är täckt med två meter höga staplar av Guitar Hero-kartonger.

Guitar Hero World Tour - Byteshandeln är tillbaka

I dagens kortsamhälle där till och med sedlar och mynt känns lite 90-tal kan man lätt säga att jag blev förvånad över att åter se den gamla byteshandeln. Och detta inom ett så modernt ämne som dator- och TV-spel!

Det är Gamestop, före detta EB Games, som sedan länge handlat mycket med begagnade spel. Som känt så är dator- och TV-spel väldigt dyra. Och det är egentligen ingen nackdel att ha ett begagnat spel så hos Gamestop kan man köpa begagnade spel och själv sälja eller byta in sina egna spel. Det är i och för sig inte detta som nu får mig att plötsligt skriva ett blogginlägg, då detta har funnits ett tag. Utan det är min senaste upptäckt i samband med den kommande releasen av "Guitar Hero: World Tour" där Gamestop har ett förbokningserbjudande.


Bild: Guitar Hero: World Tour med gitarr, trummor, mikrofon och själva spelet.


För er som inte vet vad det är för spel så är det ett rytmspel likt Guitar Hero och Singstar fast med ett helt band där en spelar gitarr, en bas, en trummor och en som sjunger. Med i spelpaketet får man förutom spelet en gitarr, en mikrofon och, bäst av allt, ett rejält trumset. Rätt mycket saker vilket innebär att priset landar på facila 1800:-. Det var då Gamestops specialerbjudande kom. Förhandsboka Guitar Hero: World Tour för 799:- om du samtidigt bytar in 4 stycken Playstation 3- eller Xbox 360-spel. Så jag gick in till spelaffären bredvid och köpte 4 begagnade Xbox 360-spel för totalt 350:-. Det betyder att spelet som egentligen kostar 1800:-, nu kostar 799+350 = 1150:-. Rätt mycket billigare. :)

Det var inte förrän jag kom hem som jag insåg mitt fatala misstag - om man bytar in xbox 360-spel så får man Guitar Hero. World Tour till Xbox 360, inte till Playstation 3 som jag vill ha. Efter att ha deppat ihop ett tag över detta hittade jag dock ytterligare erbjudanden på Gamestop och löste mitt problem mer än väl.

Så nu har jag förbokat "Little Big Planet" som kostar 550:- för 9:- plus två Xbox 360-spel, alltså cirka 200:- samt World of Warcraft Wrath of the Lich King som kostar 400:- för 99:- plus ett xbox 360-spel, alltså cirka 200:-. När jag sedan kom hem beställde jag fyra stycken exemplar av "Beowulf the game" till Playstation 3 för 99:- styck (värdelöst spel troligtvis och därför det enda som kostar enbart 99:-) och kommer alltså använda dessa sedan för att boka Guitar Hero World Tour för 799 + 400 = 1200:-.

 

Puh, det blev många siffror här. Men jag måste säga att jag är imponerad över detta sätt man kan trixa lite med begagnade spel och plötsligt få allt så mycket billigare. Och detta framför allt med Xbox 360-spel utan att jag ens har en Xbox 360. Så nu väntar jag med spänning på mina tre (!) kommande spel.

 


Dansmatta - en fröjd för kropp och själ

Jag har länge velat ha en riktig dansmatta i metall. Och på sistone har jag varit väldigt aktiv och letat annonser och plöjt forum för mer information. Slutligen hittade jag en villig säljare som bodde i Stockholm och som gärna sålde vidare sin matta (modell TX-6000) till mig.

Vad är en dansmatta?
För er som aldrig sett eller testat på en dansmatta kan det låta ganska knäppt. Jo, det är nog rätt knäppt egentligen, men galet kul också! Idéen är lika simpel som den är rolig. På skärmen kommer pilar flygande från botten av skärmen och uppåt. När en pil (vänster, höger, upp eller ner) når toppen av skärmen ska man trycka på motsvarande knapp (vänster, höger, upp eller ner). Med en handkontroll eller ett tangentbord hade detta snabbt blivit trist. Men när handkontrollen istället består av en stor matta som du står på, med fyra pilar i de önskade riktningarna blir det en helt annan utmaning. Man måste vara snabb på att både läsa av pilarna på skärmen samt flytta sina fötter till motsvarande pil. En god taktkänsla hjälper också då pilarna följer rytmen från olika musikstycken som får det hela att kännas mer som en "dans". Dans är kanske inte rätt ord egentligen för jag hade då aldrig dragit fram några "dance moves" från dansmattan när man går ut på nattklubben, men musiken ger spelet en mening och man dras lätt med.


Bild: Min nya dansmatta i metall (modell TX-6000). Baktill ses "bar:en" som jag pratar om i texten nedan. Hmm, svårt att tro att jag faktiskt hängt upp 80% av mina sladdar "under" skrivbordet så de inte syns - de finns några stycken där.

Okej det verkar kul, men varför en i metall?
Så vad är då en dansmatta i metall bra för? Först hade jag en dansmatta i plast. Även om den fyller sin funktion (samt är billig!) så glider den runt på golvet så snabbt man försöker dansa. Så pass mycket så man blir tvungen att tejpa fast den med silvertejp faktiskt. Dessutom är den inte lika känslig och skrynklar gärna ihop sig vilket kan ge en hel del huvudvärk när man försöker koncentrera sig på musiken och istället får försöka sparka mattan på plats.

Med en dansmatta i metall finns inte dessa problem längre. Vi pratar alltså om en en gånger en meters metallklump på 25 kilo. Den ligger inte bara stadigt på marken, den varken glider eller skrynklar ihop sig. (Det senare hade varit imponerande faktiskt...) Dessutom får man med vad man kallar för en "bar" till en metallmatta. En bar är ett räcke av metall placerat bakom sig som man kan luta sig mot för att få balans. Detta är inte lika roligt som att dansa utan bar, men dock ett måste när man kommer upp i svårighetsgrad på styckena och man börjar inse att man hade behövt vara nästan viktlös för att inte ramla omkull när man försöker flytta fötterna i rask takt mellan pilarna.

Road trip till Halmstad
Så hur får man 25 kilo dansmatta från Stockholm till Lund? Det får man knappt faktiskt. Bussgods finns men hamnar i så fall i  Malmö och den är inte vidare smidigt att ta på tåget och än mindre hem till lägenheten från stationen. Men lyckligtvis skulle ägaren ner till Halmstad på tisdagen och frågade om inte det kunde underlätta. Tack vare mina fantastiska kompisar, Lage, David och Victor, som självmant erbjöd sig att köra mig hela vägen till Halmstad och tillbaka, fick jag min matta till Lund. Det blev en riktig road trip med mycket snack, mycket köra och så mycket som två McDonalds-besök på vägen.

Väl hemma har jag haft lite väl lite dansmattetid hittills, men har ändå hunnit prova på så pass att jag är supernöjd med mitt köp. Den är stabil, fungerar felfritt och ger mig både underhållning och motion i ett paket. Och finns det något bättre sätt att få motion på än med något som man tycker är grymt roligt? :)


Bild: En svettig mig i full färd med att försöka kordinera mina ögon och ben till att se och följa pilarna som rasar fram på skärmen.

RSS 2.0