Pada-chan

Min älskade cykel har fallit i tjuvarnas händer! Jag åker hela vägen från Ängelholm till Lund för att hämta min och Tessys namnskylt samt min cykel, och så är cykeln borta. Fy fan vad surt säger jag bara. Detta blir min andra cykel som stjäls från mig i Lund. Extra tråkigt då jag lagt en hel del pengar på att byta slangar och däck till den efter vandaliserande ungdomar som verkar tycka det är skitkul att punka cyklar utanför vår lägenhet. Om saken skulle kunna vara ännu värre så är cykeln också en present från Therese, som hon själv och har iordningsställt och målat och allt. Inte rättvist alls.

Det är dock riktigt konstigt att de tar min cykel då den just är målad av Tessy i en väldigt unik ljusblå färg som nog aldrig sett en annan cykel i. Nästan turkosfärgad. Så jag ber alla er skarpögda Lundabor att hålla ögonen öppna efter en ljusblå/turkos cykel som plöjer gatorna i Lund. Ytterligare kännetecken är (eller var?) en grå, stor sadel, gråa däck, ingen reflex framtill, ingen ringklocka och ingen framlampa.

Tvivlar på att jag någonsin får återse den igen, men hoppet är det sista som överger en.

Efter 170 mils konstant körande är vi äntligen hemma igen. Det har varit en underbar semester i Kroatien med både sol och bad (och en del regn), fantastiska utflyktsmål och goda middagar. Bortser man från den strålande midsommaraftonen första kvällen började resan lite krassligt med fyra dagar av inte lika bra väder. Det var ingen katastrof men det småregnade och blåste lite för mycket för att vilja sola och bada. Detta var dock lämpliga dagar att göra små utflykter till underbara städer som Rovinj, Opatija och Porec istället.

När väl solen sedan gjorde oss sällskap slog girigheten så klart in och i princip alla fick sin beskärda del av bränd hud. Men inget som inte kurerades med solskyddsfaktor 30 och sen ännu mer sol. Under dessa dagar besökte vi en hel del fantastiska stränder och både badade, lekte och solade så man var helt slutkörd när man väl åkte hem igen.

Då jag inte haft varken tid eller ork att göra en lika utförlig dagbok som under min Japanresa (Japanblogg 2008) tänkte jag istället sammanfatta resan med en punktlista över vad jag har gjort, med lite fokus på, för mig, nya saker. Under min Kroatienresa har jag:

Det känns som landssvek men jag älskade Norges bidrag i årets Eurovision Song Contest så mycket att jag hejjade mer på den än på Sveriges egna Malena. Jag är överlycklig att resten av Europa tyckte samma sak. Även om jag självklart tycker synd om Malena som borde fått mycket fler poäng. Även Island och Turkiet fick varsin röst av mig, men Norge fick så klart två.

Nu ska jag och lyssna på Norge när de sjunger vinstnumret!

Efter mycket slit blev lägenheten i princip färdig i söndags. Det kändes underbart att på måndagen komma hem och varken ha skola eller lägenhet att tänka på. Nedan följer tre bilder som ger en inblick hur lägenheten ser ut nu, samt en fjärde bonusbild.

Varför "slösar" man bort sitt liv på spel och liknande? Manga-serien MegaTokyo ger ett svar på denna viktiga, existentiella fråga.

Trots att vi var helt slut idag i skolan efter helgens flyttbestyr tog vi nya krafttag när vi kom hem. Elektriska saker installerades, en hel del saker röjdes undan och 5 kassar med böcker och annat skänktes till fritidsgården som de kan sälja på helgens kommande loppis. Känns bra att kunna röja upp samtidigt som man gör en god gärning.

Nu är det bara mitt skrivbord, min skrivbordsstol och Tessys soffa som ska säljas samt några småsaker som ska hem till föräldrarna. Sen ska vi nog se att vi själva snart får plats här inne också!

För att spara en hel del pengar har jag och Tessy beslutat oss för att flytta ihop i en av våra två lägenheter. Sedan tentan klarades av har fredag, lördag och nu idag söndag lagts på flytt, flytt och mera flytt. Självklart en hel del 1:a maj-firande på fredagen också, men utöver det har det flyttats.

Man kan tycka att 24 kvadratmeter inte är så mycket och att en flytt borde gå snabbt. Problemet är dock att vi har två 24-kvadratare som vi först är tvungna att röja upp i, slänga saker, flytta om absolut alla möbler och göra plats för den kommande invasionen av prylar och möbler från den andra lägenheten. Idag har dagen vigts åt att flytta alla de stora sakerna, spackla, måla, städa och iordningställa Tessys lägenhet inför besiktningen imorgon. Jag är riktigt nöjd med hur fint vi fick det där inne med tanke på Tessys femtioelva borrhål efter hyllor etc.

Vad som är mindre kul är hur min lägenhet gick från att se riktigt bra ut imorse till att nu se ut som ett bombnedslag. Först så fylldes Tessys grejor på ganska smidigt och vi var jätteglada över hur fint allt passade. Men efterhand mättades utrymmena och saker började ansamlas i klumpar överallt. Och nu kan det sammanfattas med KAOS.

Många saker ska säljas och flyttas hem till föräldrarna (ska bara berätta det för dem först...) och då blir allt mycket bättre. Sen ska TV:n upp på väggen och några garderober fyllas ut med saker som just nu ligger över hela golvet. I slutändan är jag övertygad om att allt blir toppenfint. Men just nu är det lite tjockt. Och vi är båda heeeelt slut...

En av de områden i lägenheten som lider lite extra i tentapluggtider är köket. Här är ett exempel på hur mitt kök såg ut dagen innan och dagen efter tentan.

Nu ger jag upp. Igår lyckades jag som sagt få möjligheten att kopiera över de viktigaste filerna till en annan hårddisk och efter ytterligare två misslyckade försök att återställa partitionen sätter jag hårddisken på formatering. Efter nattens senaste räddningsförsök ville inte ens Windows starta längre och jag blev tvungen att använda Vista-skivans återställningsfunktion för att ens komma in igen.

Tålamodet har en gräns och den är nådd. Jag får försöka se positivt på att jag får rensat hårddisken och kan börja om på ny kula. Lite som en vårstädning. Det tråkiga är att alla sparade serier, filmer och spel åker all världens väg. Nästan ironiskt tajmat nu med Ipred-lagen och ThePirateBay:s dom. Inte för att jag skulle ladda ner något som jag inte betalt för i och för sig...

Fotnot: "GG" som finns i rubriken kommer från internetspelandets enorma förråd av förkortningar och står för "good game" vilket man till en början skrev efter en bra match. Med tiden kom det dock mer och mer att användas som ett sätt att säga "du vinner" genom att bara skriva "gg". I min rubrik betyder det alltså att det är kört. Detta tog till och med steget längre när den vinnande spelaren började skriva "why no gg?" när den tyckte att den hade så pass stort övertag att motståndaren borde lämna matchen. Inte särskilt uppskatta.

Man kan bli trött för mindre. För någon vecka sedan skrev jag om hur min ena hårddiskpartition krashade för mig och jag till slut lyckades återställa den med ett smidigt program som heter TestDisk. Vad jag aldrig upptäckte var att även en mini-partition på min bärbara hårddisk också hade krashat. Denna använder jag aldrig då den egentligen var tänkt till ps3:an men aldrig blev av. Nu ville jag dock testa Windows 7-betan och tänkte att det skulle vara lämpligt att installera detta på just denna lilla partition som ändå aldrig används. Men då upptäckte jag alltså att den var krashad, precis som min förra hårddiskpartition varit.

Åter in i TestDisk och försöker återställa partitionen. Några sekunder och en omstart senare fungerar partitionen. Jag hinner knappt tänka ordet "bra" förrän jag inser att hela den "viktiga" partitionen på min bärbara hårddisk nu är krashad istället. Great. Åter in i TestDisk, starta om etc. men nu vill det inte längre. Partitionen återställs inte. Så vad gör man nu?

Men Windows är inte sämre än att det har ett eget filreparationssystem som försöker reparera partitionen när datorn startas. Jag låter den gå ett tag. Jag låter den gå ytterligare ett tag. Någon timme senare rullar den fortfarande. Dags att gå och lägga sig men den kan ju stå på över natten. Dags att gå upp men den kan ju stå på när jag är i skolan. Hemma igen en totalt 20 timmar sedan jag startade den och den tuggar fortfarande... Det är inte så man inte blir lite ledsen.


Bild: Så här tuggade min dator på under cirka 20 timmar tills jag, ganska upprörd, trycka på power-knappen. Det finns gränser.

Nu är klockan 02:36 och jag sitter med två separata partition-reparationsprogram. Den ena som låter mig kopiera ut filer som den letade upp på endast 6-7 timmar (...) och den andra försöker, utan framgång, reparera partitionen. Nu går jag och lägger mig och gråter eller något.

Nej, så illa är det inte. Men det är trist och känns väldigt orättvist. Inte mycket att göra nu mer än att låta den stå på över natten igen och försöka reparera sig. Den här gången kan jag åtminstone kopiera över alla viktiga filer så jag i värsta fall får formatera den imorgon. Blää.

Hypen var enorm och mottagandet var gigantiskt. iPhone var en succé när den kom, det är inget tvivel om den saken. Sony Ericssion och Nokia spottar ur sig mer mobiler än en kamel spottar ur sig saliv och ändå överträffas de av Apple som släpper sin första mobiltelefon. Visst var inte Apple några nybörjare på bärbara enheter för musik och videouppspelning, men telefoni var för dem något nytt och ändå gör de det med bravur.

Jag har nu haft min iPhone sedan den släpptes i Sverige förra sommaren, alltså snart ett år. Nästan dagligen hittar jag nya saker, funktioner och program i iPhonen som förgyller mitt liv. Det kan vara simpla saker som att automatiskt ansluta till WiFi-nät vilket gör att den tar emot mina mail när jag är ute och går på stan och stöter på ett upplåst WiFi. Det kan vara praktiska saker som när man inser att två klick på svarsknappen på handsfreen hoppar till nästa låt när man lyssnar på musik och tre tryck tar en till föregående låt. Det kan vara när Skånetrafiken släpper sitt program till iPhonen som är extremt lättanvänd, snygg och hundra gånger smidigare än deras hemsida. Man kan säga att jag ständigt blir så överraskad att jag inte längre blir överraskad - kan tyckas motsägelsefullt men så är det.

Man kan höra många säga "visst, visst den är cool och häftig men jag vill främst ha en bra telefon". Men vad som gör mig nästan tårögd är just hur bra telefon-delen i iPhonen är. Kontakter, favoritnummer, senaste missade samtal och sms - allt bara fungerar så som man vill att det ska fungera samtidigt som det är snyggt och lättöverskådligt. Jag skulle inte ens kunna tänka mig att byta tillbaka till en Nokia eller Sony Ericsson längre.

Att ha en iPhone borde vara en mänsklig rättighet - det tycker jag i alla fall. ;)