Pada-chan

Man ska akta sig för att önska för mycket brukar man säga. Jag skrev i gårdagens inlägg att jag hoppades att det skulle bli lite mer arbete idag och jag fick verkligen vad jag tålde. Plötsligt satt jag med arbete upp över huvudet. Epikriser (slutanteckningar), patientmeddelanden, inskrivningsanteckningar och daganteckningar låg plötsligt i hög och väntade på att dikteras. Dessutom var det som vanligt ett antal patientsamtal inbokade där jag ska sitta med och föra anteckningar för att sedan kunna skriva samman ovan nämnda anteckningar. Jag stressade på hela dagen och offrade till och med en del av lunchen som redan var kort pga dålig lunchplanering. Men som tur är lät min läkare mig avstå från ett patientsamtal på eftermiddagen för att en av mina inskrivningsanteckningar var tvungen att bli färdig snarast och tack vare det fick jag plötsligt gott om tid istället. Slutet gott, allting gott.

Gillar redan mitt nya jobb väldigt mycket! Även om man gör liknande saker som man gör som student (skriver diverse anteckningar i patientjournaler) känns det helt annorlunda när man plötsligt har "ansvaret". Det är ingen läkare som senare läser igenom och signerar mina anteckningar (oftast inte i alla fall), utan det är jag som får stå för vad jag skrivit. En aning pressande, men framför allt väldigt roligt. Dessutom är verkligen all personal man träffar på helt fantastiskt trevlig. En jättegullig sjuksköterska bad mig om hjälp under eftermiddagen - om jag kunde signera några medicinlistor åt henne. Efter en hel del funderande gav jag upp och fick erkänna att jag faktiskt inte har en aning om hur man signerar medicinlistor varpå hon snällt förklarade hur man gjorde. Hon frågade alltså "mig" om hjälp och i slutändan sitter jag och gör vad hon säger åt mig. :) Men någon gång måste vara den första!

Resten av dagen blev dock mindre rolig som ni kanske redan sett på mitt föregående inlägg.

Min älskade cykel har fallit i tjuvarnas händer! Jag åker hela vägen från Ängelholm till Lund för att hämta min och Tessys namnskylt samt min cykel, och så är cykeln borta. Fy fan vad surt säger jag bara. Detta blir min andra cykel som stjäls från mig i Lund. Extra tråkigt då jag lagt en hel del pengar på att byta slangar och däck till den efter vandaliserande ungdomar som verkar tycka det är skitkul att punka cyklar utanför vår lägenhet. Om saken skulle kunna vara ännu värre så är cykeln också en present från Therese, som hon själv och har iordningsställt och målat och allt. Inte rättvist alls.

Det är dock riktigt konstigt att de tar min cykel då den just är målad av Tessy i en väldigt unik ljusblå färg som nog aldrig sett en annan cykel i. Nästan turkosfärgad. Så jag ber alla er skarpögda Lundabor att hålla ögonen öppna efter en ljusblå/turkos cykel som plöjer gatorna i Lund. Ytterligare kännetecken är (eller var?) en grå, stor sadel, gråa däck, ingen reflex framtill, ingen ringklocka och ingen framlampa.

Tvivlar på att jag någonsin får återse den igen, men hoppet är det sista som överger en.

Då var det första gången det stod "Läkare Patrick" när jag skrev en daganteckning i journalen på sjukhuset. Idag började mitt och Thereses sommarvikariat som underläkare på Psykiatriska avdelningen på Ängelholms sjukhus. En del meckande i början för att komma på plats, få kort och nycklar, inloggning till journalsystemet och hitta sina respektive läkare. Men efter det fick jag vara med på tre patientsamtal som jag sedan gjorde daganteckningar på. Dessutom blev det mitt ansvar att undersöka en skadad tumme för att se om den var bruten samt skriva remiss till röntgen. Det var även första gången jag fick "signera" - alltså godkänna mina egna daganteckningar och min röntgenremiss - något som annars bara läkare får göra när man är student. Men även om det bara är "vikarierande underläkare" för tillfället så är det faktiskt en läkare jag är trots allt. :)

De har även lovat att vi ska få lära oss att själva utföra ECT-behandlingar (i fokmun känt som elchocksbehandling - se mitt tidigare inlägg om Elektrokonvulsiv behandling) vilket jag verkligen ser fram emot. Nu i början är det dock mest att läsa på om patienterna som ligger inne, sitta med på samtal och skriva daganteckningar. Men det är ändå kul på helt annat sätt än när man är student. Man har ju faktiskt ansvar helt plötsligt.

Hoppas morgondagen blir lika spännande som idag - till och med "lite" mer att göra på eftermiddagen hade inte varit helt fel. ;)

Dr Pada signing out

Efter 170 mils konstant körande är vi äntligen hemma igen. Det har varit en underbar semester i Kroatien med både sol och bad (och en del regn), fantastiska utflyktsmål och goda middagar. Bortser man från den strålande midsommaraftonen första kvällen började resan lite krassligt med fyra dagar av inte lika bra väder. Det var ingen katastrof men det småregnade och blåste lite för mycket för att vilja sola och bada. Detta var dock lämpliga dagar att göra små utflykter till underbara städer som Rovinj, Opatija och Porec istället.

När väl solen sedan gjorde oss sällskap slog girigheten så klart in och i princip alla fick sin beskärda del av bränd hud. Men inget som inte kurerades med solskyddsfaktor 30 och sen ännu mer sol. Under dessa dagar besökte vi en hel del fantastiska stränder och både badade, lekte och solade så man var helt slutkörd när man väl åkte hem igen.

Då jag inte haft varken tid eller ork att göra en lika utförlig dagbok som under min Japanresa (Japanblogg 2008) tänkte jag istället sammanfatta resan med en punktlista över vad jag har gjort, med lite fokus på, för mig, nya saker. Under min Kroatienresa har jag:

Sedan Therese stack och köpte Civilization Revolution i onsdags har mitt Playstation 3 fått gå varm. Spelar inte Tessy, så spelar jag. När den ena är klar med sin match är den andre så sugen att den kastar sig över kontrollen och sparkar igång en egen omgång. Sommarlov är underbart!

"Tro man kan spela Civilization på en konsoll med en handkontroll" är vad de flesta kompisar säger när man försöker övertala dem om hur bra Civilization Revolution är. Men saken är att det faktiskt fungerar hur bra som helst. Vid första anblicken kan spelet verka allt för omgjort och förenklat, men efter bara några minuter framför TV:n sugs man in och inser vilket välgjort spel Sid Meier lyckats få fram.

Civilization IV på datorn är roligt, absolut. Men efter att ha spelat Civilization Revolution blir man snabbt bortskämd med alla nya fina funktioner och den mer lättsmälta spelstilen. Civilization Revolution är verkligen en revolution av Civilization. Så som Civilization ska se ut!


Bild: Så här kan det se ut när det första man gör när man vaknar är greppar Playstation-kontrollen och sätter igång en Civilization Revolution-match. Aah, vad skönt det är att vara ledig och göra precis vad man vill.


Är man inte särskilt intresserad av Civilization kan man nog sluta läsa här. Härefter kommer en liten recension av Civilization Revolution med fokus på jämförelse med Civilization IV på datorn. Håll till godo!

Det finns mycket som skiljer Civilization Revolution från Civilization IV på datorn, men självklart mer som är de båda lika. Här går jag igenom några av de saker som slagit mig som extra häftigt när jag spelat Civilization Revolution.

Civilisationerna är ju faktiskt intressanta
För att börja med de olika civilisationerna så är de mycket mer unika i Civ Rev (pallar inte skriva "Civilization Revolution" om och om igen så förkortar det...). Varje civilisation har en unik förmåga för varje tidsålder, alltså tillslut 4 stycken när man kommer upp i modern age. Utöver detta har de en unik startbonus och en eller flera unika stridsenheter. Detta gör att varje civilisation känns mer personlig och skapar mer variation. I Civ IV tittade man mest på vilka två förmågor civilisationen hade (industrial, financial, spiritual etc.) och brydde sig egentligen inte om vilken som hade vilka. Här är det Bismarck som har typiska stridsförmågor, Saladin som har flera olika bonusar för guldinkomst och Elizabeth som är drottning över haven.



Att vinna i Civilization Revolution är kul!
I Civ Rev finns det fyra olika sätt att vinna på. Domination där man måste ta över de fyra motspelarnas huvudstäder, något som är ofantligt mycket mer möjligt att uppnå än i Civ IV där man måste ta över varenda stad i hela spelet. Space Race liknar det i Civ IV och där ska man forska fram rymdfärdsteknologin, bygga ihop delar för ett rymdskepp, skicka iväg det ut i rymden och vinner tillslut när skeppet når fram till Alpha Centauri. Culture vinner man på genom att samla ihop totalt 20 stycken wonders, Great persons eller städer övertagna med kultur, och sedan bygga United Nations-byggnaden. Detta är ett spännande vinstsätt då kultur är mer dynamiskt än i Civ IV och Great persons både värdefullare och även möjliga att sno från fienden med hjälp av spioner. Tillslut finns ett helt nytt sätt att vinna på, Economic som äntligen gör pengar till något riktigt värdefullt. För att vinna economic ska man samla ihop 20 000 guld och sedan bygga World Bank.



I Civ IV på datorn tyckte jag personligen att de olika vinstsätten var kassa. Conquest (motsvarande Domination i Civ Rev) var sjukt svårt och krävde en idiots tålamod med tanke på hur tråkiga strider är där. Domination (kontrollera  majoriteten av landytan samt befolkningen) var ingen större skillnad från Conquest då även den krävde att man tog kål på större delen av motståndarnas städer. Diplomatic kändes mest som tur eftersom den ofta berodde på vad datorn röstade på. I en match med enbart spelare finns det ju ingen anledning att rösta på den personen man tror kommer vinna. Space Race tog oftast så lång tid att det kändes som att man lika bra kunde låta tiden gå ut. Culture var den enda möjligheten att vinna tidigt samt en av de lättaste sätten enligt mig, men samtidigt lätt att förlora då förlust av en av ens kulturstäder körde kulturen ner till noll igen i den staden. Detta är dock bara mina tankar och jag känner på mig att folk som älskar Civilization IV kommer ha ett och annat att säga till om här...

I Civ Rev är alla vinstmål lika möjliga. Alla är även väldigt roliga att eftersträva! Under spelets gång poppar det med jämna mellanrum upp en översiktskarta över hur de olika civilisationerna ligger till vinstmässigt och denna är  lättöverskådlig och praktiskt.

Strider som är roliga, är det möjligt i Civilization?
Strider i Civ Rev är mycket roligare än i tidigare spel. Antalet stridsenheter är minskade och istället betyder varje enhet mer samt kan man även slå samman tre av varje enhetstyper till en armé. Alla enheter har nu både ett anfallsvärde och ett försvarsvärde, till skillnad mot det gamla "strength" som var båda. Därmed blir katapulter väldigt bra att anfalla med, men dukar snabbt under om den inte är skyddad av en enhet med bättre försvar. Striderna är snabbare, smidigare och även mycket trevliga att titta på. Dessutom är krig i sig inte ett så stort projekt som i datorversionen. Började man ett krig där tog det sällan slut innan halva spelet förflutit. I Civ Rev börjar och slutar krig oftare och datorn håller inget överdrivet hat mot en efter ett krig. Det sistnämnda kan verka mer orealistiskt, men är absolut till det bättre då det håller alla matcher mer vid liv. Sammanfattningsvis är krig i mitt tycke rejält mycket bättre i Civilization Revolution. När till och med Tessy, som avskydde krig i datorversionen, tycker det är kul att vinna via Domination har de verkligen lyckats.



Every story has a beginning
Början på Civilization IV är alltid roligast tycker jag. Och i Civ Rev är det ännu roligare. Att utforska ger en hel del belöningar i form av att man får namnge olika vattendrag, öknar och berg och samtidigt då få lite guld för detta. Kan verka som en fjantig detalj men det gör det så mycket mer motiverat att ge sig ut och upptäcka. Dessutom är kartan täckt av vänliga byar och barbar-städer. Barbarer är i Civ Rev riktigt roliga att ha med. De ger sig väldigt sällan ut på egna korståg utan sitter mest i sina småstäder och väntar på att bli utplånade. När man tar kål på dem får man en belöning samt ett tips om var nästa barbar-stad ligger eller var byar eller hemliga tempel finns. Varje bana innehåller 4-5 hemliga tempel som alltid ligger avsides på öar eller mitt i havet (Atlantis) och den som hittar dessa blir rikligt belönad.



De fjantiga figurerna är ju faktiskt ganska trevliga
Spelet vävs samman av en ständig dialog med olika "advisors" som informerar dig om forskning, ekonomi, strider och hur nära du är att gå ut med en seger i slutändan. Dessutom får man ständiga besök av de andra civilisationernas ledare som erbjuder handel, hotar en och informerar en om vad de tycker om andra ledare. Till en början är dessa väldigt charmiga och bidrar till att få en att sugas in i spelet. Jag fruktade dock att de skulle bli olidliga i det långa loppet, men kan med facit i hand säga att de faktiskt är helt okej och inte stör alls. Dessutom är alla karaktärer, både advisors och de andra civilisationernas ledare, underbart gjorda. De är både snyggt animerade och fantastiskt roliga i sina rörelser och gester. Ledarna bidrar även de med att få det att verkligen kännas att man slåss mot till exempel Alexander den store, Chaterine av Ryssland eller Lincoln. Häftigt!





Städer, improvements och resurser är rejält förändrat
Städer och resurser är rejält omarbetat. Städer kan nu bara växa och man behöver inte bry sig om hälsa - något jag verkligen inte saknar. Istället tar det dock mycket längre tid för en stad att växa och belöningen för det är också större. Det finns nu inga kostnader för att ha städer alls. Istället kostar Settlers nu 2 från stadens population och därmed begränsas allt för tidig expansion på det sättet. Resurser är mycket svårare att få tag på, de är både färre men kräver också alla en unik forskning för att kunna användas. Det kan tyckas konstigt, men "improvements" är i Civ Rev helt borttaget. Lite synd för de som tycker om att gå runt med workers och bygga blomstrande imperier, men ett smart drag då det hade blivit allt för pilligt med handkontrollen. Som jag sa kräver nu istället alla resurser en unik teknologi, och så snabbt denna är framforskad får en stad bonusen från rutor innehållandes den resursen.



Vad ska man bygga? Soldater, byggnader eller Wonders?
En stor skillnad är också hur mycket svårare det är att bygga byggnader och Wonders. Eftersom den långsammare stadsväxten gör att färre rutor kan användas fås därmed mindre produktion. Byggnader blir på så vis en investering som man får tänka igenom flera gånger innan man bygger. Detta gäller ännu mer för Wonders som tar längre tid. Wonders är nu mer balanserat och ger alla mer specifika fördelar. Dessutom blir det inte så att en och samma person bygger alla Wonder då de nu tar så lång tid att bygga att man helt enkelt inte kan bygga dem alla. En annan smart sak är att Wonders bara ger sin bonus tills någon spelare har uppfunnit en viss teknologi. Till exempel ger Colossus dubbel trade i alla städer tills Invention har uppfunnits. På så vis kan Wonders vara ganska kraftfulla, men ändå inte förändra hela spelet när någon får dem.

Forskning - smidigt och lätt
Forskningen skiljer sig inte i stort från datorversionen. När det är dags att forksa poppar Forskar-advisorn glatt upp och förklarar vad varje teknologi gör samt hur vi verkligen inte kan leva utan den. Sättet på hur man ser vad varje teknologi ger är sjukt smidigt och styrs lätt med handkontrollen. Precis som i datorversionen kan man gå in i teknologiträdet och där se vad man behöver för att uppnå precis den teknologin man vill åt. Auto-forskning som fanns i datorversionen finns nu inte - vilket jag absolut föredrar. Det är lätt att själv gå in och se i teknologiträdet vad man bör forska och att autoforska (genom att välja en teknologi långt fram) tog verkligen charmen av forskningen i Civ IV. Forskning är mer lönande i Civ Rev då varje gång man är först med att forska fram en teknologi får man en bonus. Är man först att forska fram Gunpowder som möjliggör riflemen får man en gratis riflemen och är man först med Engineering får man +1 produktion i alla ens städer. Kan tyckas vara lite krydd i min mening, men det är en trevlig morot att forska på.





Kultur och Great persons
Kultur ansamlas nu inte längre i städer som tidigare. Varje stad ger fortfarande kultur efter att man byggt diverse byggnader, men detta har nu två funktioner. För det första ger kulturen från en stad att gränserna utvidgas, precis som i datorversionen, och kan ta över intilliggande mindre kulturella städer. Men dessutom samlas all kultur från alla städer i en pott som när den når ett visst värde ger en Great person och sen går ner till noll igen. Detta värde man måste uppnå ökar för varje Great person. På så vis kan man säga att kultur är som en sammanslagning av både kultur och Great people points från Civ IV.

Great persons är verkligen great!
Great persons fungerar som i Civ IV. Man kan välja mellan att låta dem stanna i staden och ge en permanent bonus, eller "offra" dem och få en engångsbonus. Till skillnad mot datorversionen är offringsfunktionen mycket kraftfullare. En forsknings-great person forskar helt färdigt teknologin du forskar på och en konstruktions-great person bygger helt färdigt byggnaden du bygger på, även Wonder. Därmed spelar Great persons en stor roll. Detta är förstärkt i spelet då de som är permanenta i en stad kan stjälas med spioner eller krävas av andra spelare för fred. Har man inget för sig för stunden (vilket man i och för sig alltid har i Civ) är det hur kul som helst att ge sig ut på jakt efter Great persons med sina spioner.

Spioner - spännande, kraftfulla och roliga
Spioner var också ett misslyckat kapitel i Civ IV. Jobbiga att använda och oftast utan någon vidare belöning när man väl lyckades. I Civ Rev är de tvärtom väldigt kraftfulla och ett av spelets roligare element i mitt tycke. Tar man sig in i en stad kan man välja mellan att stjäla guld, sabotera den pågående produktionen, stjäla en Great person, sabotera försvaret m.m. Enda sättet att skydda sig mot en spion är att själv ha en spion stationerad i staden. I min senaste match lyckades mina spioner: Stjäla tre Great persons, sno massor av guld precis rundan innan en av datorerna skulle uppnå de 20 000 som krävs för att kunna vinna spelet, samt sabotera försvaret i diverse städer innan jag attackerade. Väldigt användbara med andra ord.

Några sista ord
Det känns som att listan av saker som skiljer Civ Rev och Civ IV kan göras oändlig. Men vad som ändå är viktigast är vad de har gemensamt. Civ Rev är en nerskalad version där vissa element är bortplockade eller förenklade men i grund och botten ligger samma underbara Civilization-grund. Har man spelat tidigare Civilization-spel känner man igen sig från första början och kommer inte ha några problem alls att anpassa sig till det nya i Civ Rev. Inbitna hardcore-spelare kan sakna några av funktioner som skalats av men även de kommer uppskatta allt som förbättrats i Civ Rev. Striderna är roligare, städer är trevligare att hålla på med, alla civilisationer känns mer levande, kartorna är mindre och mer intensiva och allt känns nytt och fräscht samtidigt som det i grund och botten är samma spel. Samma spel, fast denna gången så som det borde gjorts från början.

Som jag sa i början - Civilization Revolution är verkligen en revolution inom Civilization-genren.

Det är inte så illa som rubriken låter. ST står för Specialisttjänstgöring och är det man som legitimerad läkare påbörjar för att specialisera sig vidare. Men det är inte så att jag gått miste om en viktigt ST-plats här idag.

Idag och i måndags har vi dock haft ett rollspel där vi i par om två eller tre personer tar plats som läkare och ska ta han om ett akutfall som simulerat av en docka. Dockan är extremt autentisk och den har andning, puls, hjärtslag, den pratar (en sjuksköterska pratar i en mikrofon) och man kan sätta nålar på den och ge diverse läkemedel. Samtidigt står en specialistläkare inom neurologi eller neurokirurgi och berättar vad man hittar vid de olika undersökningar samt spelar  olika konsulter som man kan ringa upp.

Allt är ett fantastiskt övningstillfälle där man kan utsätta sig för sådant som aldrig kommer upp på utbildningen. Vad säger man till en konsult man ringer? Vad gör man om man inte får tag på anestesi? Hur snabbt ger man läkemedlena? Vilka doser ger man?! Hur ofta ska man upprepa olika undersökningar? Hur snabbt ska patienten iväg till röntgen? Ska man ge en patient lugnande läkemedel om den är orolig?

Allt detta är viktiga frågor som i det närmsta kan paralysera en i akutsituationen om man inte vet svaret, och just därför behöver de få komma fram under en sådan här övning och inte senare i verkligheten. Att sedan hålla den stora mängd kunskap om sjukdomar, undersökningar och behandlingar i huvudet när det är kris är även det en konst i sig. Man får lätt ett tunnelseende och hänger upp sig på en liten detalj som inte fungerar, samtidigt som man helt glömmer att kontrollera känseln eller glömmer att ta en blododling innan man forsar in antibiotikat. Detta trots att man teoretiskt gått igenom det hundra gånger.

Så hur kommer vi till rubriken då? Vi fick två övningstillfällen var och i gruppen med två personer var det inga problem att dela upp rollerna som AT- och ST-läkare (AT är mindre erfaren och ST är den som bossar) medans i min grupp med tre personer blev det en som inte skulle få bli ST-läkare någon gång alls. Tyvärr föll denna lott på mig. Vi försökte rädda det genom att säga att vi var två ST-läkare där den ena hade lite mer ansvar. Men detta gjorde det tyvärr bara mer förvirrande då jag varken hade ledarrollen eller var uppenbart underordnad. När det kommer till lagarbete är det viktigt att veta sin plats. Oavsett om man är högste ansvarig eller en som bara lyder vad som sägs så krävs det att man vet sin ställning tidigt. Resultatet blev att jag följde den andre ST-läkarens order men samtidigt försökte få överblick  och försöka besluta om olika undersökningar, vilket inte var så lätt. Det blev ett konstigt mellanläge och i slutändan är jag rätt missnöjd med min insats. Extra tråkigt då jag verkligen hade laddat upp inför ST-platsen idag och gått igenom om och om igen vad man ska tänka på och vilka ordinationer man bör ge i olika akuta situationer.

Nåja, inget är förgäves då jag ändå lärt mig vad jag repeterat och känner att det skulle gå bra att själv få ansvaret i framtiden. Men jag hade gärna utsatts för det idag och vetat var man brister och vad man kan göra åt det. Jag får hoppas på fler övningstillfällen, även om jag vet att det nog inte kommer fler under grundutbildningen.

Det känns som landssvek men jag älskade Norges bidrag i årets Eurovision Song Contest så mycket att jag hejjade mer på den än på Sveriges egna Malena. Jag är överlycklig att resten av Europa tyckte samma sak. Även om jag självklart tycker synd om Malena som borde fått mycket fler poäng. Även Island och Turkiet fick varsin röst av mig, men Norge fick så klart två.

Nu ska jag och lyssna på Norge när de sjunger vinstnumret!