Mina nervbanor är ok, i alla fall i vänster underarm

På eftermiddagen hade jag och fem andra i min grupp (bland annat Tessy som lyckligtvis hamnat i min grupp!) neurofysiologisk demonstration ("neuro" = nervceller; "fysiologi" = hur det fungerar). Under denna fick vi demonstrerat hur en undersökning av en patients nerver går till, EMG (Elektromyografi) och jag blev utvald till försöksperson av den ärofyllda anledningen att jag var den enda som inte fick en stol att sitta på.

Jag lade mig på en brits och läkaren kopplade upp min vänsterarm med två elektroder som mäter strömmen i huden precis ovanför en av armens nerver och två andra elektroder som skickar ström som slyngades runt mitt långfinger. Undersökningen startade med att läkaren bad mig knyta handen varpå alla kunde se tydligt hur vågor ansamlades på datorskärmen som visar elektrodernas avläsning. Efter det började läkaren skicka strömimpulser till fingret i ökande styrka och man såg återigen på skärmen aktiviteten i min nerv.

Detta är en väldigt konstigt känsla som är svår att beskriva. Det gör ont men ändå inte. Det första jag tänkte var "aj!" då jag tyckte det gjorde ont. Men desto mer läkaren ökade styrkan insåg jag att det faktiskt inte gör så "ont" utan mest är obehagligt. Känslan är lik den när man slår i armbågen och får en kärringstöt fast inte lika våldsam, men istället upprepade gånger.

Nästa försök vände läkaren på allt och mätte istället strömmen ute i tummen samtidigt som han stimulerade nerven i underarmen varpå tummen hoppade runt av sig själv. Även detta med en lika konstig känsla av ont/inte-ont men nu även en fascination över att se sin egen tumme röra sig utan att jag kontrollerar det. Läkaren mätte och förklarade hur man kunde använda resultaten för att påvisa olika neurologiska sjukdomar.

Läkaren hade nämnt något om det i början men jag hade nu börjat hoppas på att det ändå inte skulle komma något sånt här tills han plockade fram nålen och sa att det sista vi ska kolla på är intramuskulär avläsning ("intra" = inuti). För detta stack han en tunn nål in i en av musklerna på underarmen och läste sedan av dess aktivitet medans jag rörder på handen.

Jag har innan inte tyckt så mycket om nålar och liknande men efter att vi blivit tvugna att ta blodprov på varandra under utbildningen har jag börjat inse att det faktiskt inte är så farligt. Själva sticket kändes inget vidare men nålen fick sitta i länge och när jag försökte röra på armen gjorde det flera gånger riktigt ont! Läkaren satt i flera minuter och förklarade om de olika sjukdomarna man kan mäta med det här samtidigt som min nål låg i muskeln och åkte runt när han rörde sig och gestikulerade. Men det gick bra och uppenbarligen lever jag fortfarande då jag skriver detta. ;)

Under mätningen registrerades även min kroppstemperatur och i slutet av undersökningen var denna nere på 27,5 grader! Äntligen ett bevis på att jag inte är "frusen av mig" utan faktiskt blir kall ganska snabbt. Eller ja, "bevis" är kanske att ta i - men i alla fall.

Som en souvenir fick jag en utskrift på resultaten från undersökningen vilket kan vara roligt att ha som ett minne. Det är ju inte varje dag man får läsa av sin nervaktivitet i underarmen. Och om någon av er var oroliga - så visade sig allt vara normalt med mina nerver. I alla fall i underarmen.


Bild på min neurofysiologiska undersökning (EMG, "Elektromyografi") med olika grafer på ström i nerverna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0