Läkarutbildningens upplägg idag
Det är ofta jag får frågor som rör upplägget av läkarutbildningen. Då det är en, totalt sett, väldigt lång utbildning undrar många när man blir färdig, när man börjar specialisera sig, när man är på sjukhuset, om man redan träffar patienter och när man bara "pluggar". Därför tänkte jag ta och redogöra för hur läkarutbildningen, och även tiden efter utbildningen, ser ut idag. Detta är då grundat på upplägget i Lund men det skiljer inte sig på några större sätt mellan de olika lärosätena. Kan dock tillägga att läkarutbildningen väldigt snart läggs om och kommer ändra lite vad man läser när under grundutbildningen. Men anyway, here goes:
Grundutbildning 5½ år: Det här den akademiska biten ligger och där man samlar högskolepoäng. Den är indelad i två delar, preklinisk och klinisk.
Legitimation: Efter AT görs ett skriftligt och ett praktiskt prov och klarar man dessa får man sin läkarlegitimation. Det är alltså inte förrän först efter detta som man är legitimerad läkare och har frihet att välja vad man vill jobba med samt få ansvaret att stå till svars för alla sina handlingar (under AT-tiden svarar man alltid under överläkare som har det slutgiltiga ansvaret).
Specialisttjänstgöring, ST (5-7 år?): Som legitimerad läkare kan man påbörja sin specialisttjänstgöring (ST) inom valfritt område som t.ex. psykiatri, internmedicin, kirurgi, neurologi eller allmänmedicin (OBS att vårdcentralsläkare alltså är en specialitet precis som en kirurg eller en neurolog och tar lika lång tid att bli som dessa, det är alltså inte som många tror att man är antingen specialiserar sig eller jobbar på vårdcentral). Under denna utbildning specialutbildar man sig inom sitt område men även inom angränsade områden under en så kallad "randutbildning". Innan man bestämt sig var man vill göra sin ST kan man arbeta som legitimerad underläkare och testa på lite olika områden (så har jag förstått det som i alla fall).
Specialistläkare: Efter avslutad ST-utbildning blir man färdig specialistläkare och får jobba inom sitt område.
Några begrepp som kan behöva förtydligas är bland annat "underläkare". Detta är titeln man har under tiden man "jobbar" som läkare ända tills man erhåller sin specialistexamen. Alltså är både AT-läkare och ST-läkare "underläkare". Även "överläkare" är en svårtolkad titel. En överläkare är inte samma sak som en chef på en avdelning. Det finns oftast många överläkare på en avdelning och titeln innebär att de har ett övergripande ansvar på avdelningen. Chef är "avdelningschefen" som framför allt har ett administrativt ansvar mer än ett medicinskt ansvar.
Jag hoppas att detta bringande lite klarhet i hur läkarutbildningen och även det framtida arbetet som läkare är upplagt.
Bild: Framsidan av centralblocket på Lunds Universitetssjukhus. Min nuvarande "skola".
Grundutbildning 5½ år: Det här den akademiska biten ligger och där man samlar högskolepoäng. Den är indelad i två delar, preklinisk och klinisk.
- Preklinisk (Termin 1-5): Med preklinisk menar man "före kliniken" och är alltså tiden innan man är på sjukhuset och träffar patienter samt gör andra "praktiska saker som hör ens framtida yrke till". De prekliniska terminerna består mest av föreläsningar men även mikroskopiövningar, anatomigenomgångar, obduktioner, laborationer m.m.
- Klinisk (Termin 6-11): Det är här utbildningen tvärt ändrar karaktär. Från att ha spenderat det mesta av sin tid inlåst i varma föreläsningssalar (om det hade varit så väl bara, de är oftast svinkalla faktiskt...) flyttas man nu till sjukhuset och verkligheten. Veckorna får ett helt nytt upplägg och under de kliniska terminerna går man mån-tors på sjukhuset och fredagar har man föreläsningar. Mån-tors placeras man på olika avdelningar där man får träffa och prata med patienter, lära sig att ställa relevanta frågor, lära sig skriva journaler, titta på och medverka vid operationer, lära sig utföra diverse undersökningar och ta hand om patienter på akutmottagningen. Man introduceras även för jourer och en hel del kvällar/helger går åt till att hänga på akutmottagningen eller följa med husjouren. Studietiden blir under de kliniska terminerna snabbt mycket mer då man plötsligt ska gå 8-16 på sjukhuset, ha jourer vissa kvällar/helger och _utöver_ det läsa allt som man behöver kunna. Tentorna testar oss fortfarande mycket på plugg-kunskap så detta kan inte förringas.
Legitimation: Efter AT görs ett skriftligt och ett praktiskt prov och klarar man dessa får man sin läkarlegitimation. Det är alltså inte förrän först efter detta som man är legitimerad läkare och har frihet att välja vad man vill jobba med samt få ansvaret att stå till svars för alla sina handlingar (under AT-tiden svarar man alltid under överläkare som har det slutgiltiga ansvaret).
Specialisttjänstgöring, ST (5-7 år?): Som legitimerad läkare kan man påbörja sin specialisttjänstgöring (ST) inom valfritt område som t.ex. psykiatri, internmedicin, kirurgi, neurologi eller allmänmedicin (OBS att vårdcentralsläkare alltså är en specialitet precis som en kirurg eller en neurolog och tar lika lång tid att bli som dessa, det är alltså inte som många tror att man är antingen specialiserar sig eller jobbar på vårdcentral). Under denna utbildning specialutbildar man sig inom sitt område men även inom angränsade områden under en så kallad "randutbildning". Innan man bestämt sig var man vill göra sin ST kan man arbeta som legitimerad underläkare och testa på lite olika områden (så har jag förstått det som i alla fall).
Specialistläkare: Efter avslutad ST-utbildning blir man färdig specialistläkare och får jobba inom sitt område.
Några begrepp som kan behöva förtydligas är bland annat "underläkare". Detta är titeln man har under tiden man "jobbar" som läkare ända tills man erhåller sin specialistexamen. Alltså är både AT-läkare och ST-läkare "underläkare". Även "överläkare" är en svårtolkad titel. En överläkare är inte samma sak som en chef på en avdelning. Det finns oftast många överläkare på en avdelning och titeln innebär att de har ett övergripande ansvar på avdelningen. Chef är "avdelningschefen" som framför allt har ett administrativt ansvar mer än ett medicinskt ansvar.
Jag hoppas att detta bringande lite klarhet i hur läkarutbildningen och även det framtida arbetet som läkare är upplagt.
Bild: Framsidan av centralblocket på Lunds Universitetssjukhus. Min nuvarande "skola".
Kommentarer
Trackback
