Pada-chan

Var igår och lyssnade på Jonathan, min lillebror, och hans klass som framförde en musikal på deras skola i Helsingborg. Min bror går sedan augusti första året på estetlinjen med inriktning musik.

Jag vet väl egentligen inte vad jag väntade mig för sorts framförande när jag alldeles för tidigt (i relation till när jag lade mig i alla fall) åkte in till Helsingborg och vandrade upp till aulan på Nicolaiskolan. Men 45 minuter senare satt jag där helt tagen. Det var helt fantastiskt bra! Jag tvekar inte till att säga att det var ett av de bästa musikframföranden jag sett.

Min bror och två av hans kompisar hade huvudrollen och spelade tre ungdomar som gick på festival för att spana in lite musik. På festivalen träffar de på en mängd olika musikstilar framförda av musikelever ackompanjerade av dans från danseleverna. Många av sångarna imponerade starkt på mig då de var grymt duktiga på att sjunga och musiken som framfördes var riktigt intressanta hopkok, medleys eller nyversioner på kända stycken.

Musiken i sig var praktfull, precis som sången och dansen. Men även scenframförandet av min bror och alla de andra var väldigt bra och passande. Ofta blev de tre meddragna i danserna och lärde sig vad rock, disco och, till och med, emo-musik är för något. Min bror spelade även keyboard i ett av styckena där han hade ett eget litet soloparti som han rev av strålande.

Jag har, som många andra jag känner, haft (har?) en del fördomar om estetutbildningen och dess elever.  Och jag var från början rätt tveksam till att Jonathan funderade på att välja det som sin gymnasieutbildning. Men just nu är jag väldigt stolt över min bror och jag är mer än säker på att han valt helt rätt gymnasium. Nästa gång deras klass ska spela kommer jag garanterat vara där.